Vi skulle på Johns kusins 30-års fest idag. Vi kom dit, men det var nästan bara att vända i dörren. Fredrik var helt totalt bångstyrig. Jag var ju skithungrig eftersom Andreas (kusinen) skulle bjuda på mat, men den hann vi ju inte ta del av, så jag köpte med mig sushi på vägen hem. När vi klev av bussen tappade jag miso-soppan :(
Där stod jag i finkläder med en bångstyrig unge och regnet som smattrade över hela kroppen, och nu dessutom utan miso-soppa. Usch! Nä, saker och ting går inte riktigt min väg för tillfället. Det är bara att konstatera.
Nu sitter jag här i soffan och ska se om televisionen erbjuder ngnting av värde. Vi har precis lagt Fredrik som vägrar att somna. Han har kommit in i ngn slags trotsperiod. Jag känner inte alls igen honom. Han gnäller extra mkt och ingenting verkar passa herr'n.